Ystadbostäder
för en hållbar
framtid
Ystadbostäder
för en hållbar
framtid
Ingen kan göra allt, men vi på Ystadbostäder
kan göra en hel del ihop med våra hyresgäster.
Tillsammans med de 1400 hushåll som valt att bo med oss genomför vi olika aktiviteter för att underlätta en mer hållbar livsstil. Ystadbostäder är en del av Allmännyttans Klimatinitiativ och vår vision är ett boende där det är enkelt att leva hållbart i vardagen.
Inte så lätt att sortera rätt?
Nu blir det!
Har du hittat nya symboler i ditt miljörum? Eller fått en matavfallspåse med ett litet innehåll av oss? Om inte än, så kanske du snart kommer att upptäcka vissa förändringar kring vår sopsortering. Här berättar vi lite mer om vad vi gör för att göra det lättare för dig att sopsortera rätt.
Skräpigt så
in i Norden
Tillsammans med Danmark, Norge, Island och Finland har vi i Sverige gått ihop om gemensamma symboler för källsortering. Tanken är att symbolerna ska användas på återvinningskärl, på förpackningar och överallt där de kan hjälpa oss som konsumenter att sortera. Ett enhetligt system i hela Norden som ska göra oss bäst på sortering.
Färgade glasförpackningar
Allt glas som är färgat och som är en förpackning av något slag. Flaskor och burkar, men inte dricksglas och såklart inte heller porslin eller keramik. Glas som inte är förpackning sorterar du som restavfall. Kapsyler och lock plockar du av och sorterar efter respektive materialtyp.
Ofärgade glasförpackningar
Ofärgade flaskor och burkar men inte dricksglas. En färgad glasförpackning kan förstöra ett helt kärl med ofärgat glas, så var noggrann så inget hamnar fel. Glas som inte är förpackning sorterar du som restavfall. Kapsyler och lock plockar du av och sorterar efter respektive materialtyp.
Tidningar
Dags- och veckotidningar, magasin och tidskrifter, kataloger, reklamblad, broschyrer, skriv- och ritpapper. Till och med pocketböcker, eftersom de inte har en hård pärm.
Pappersförpackningar
Mejeriförpackningar, mjölpåsar, toarullar, pappersbärkassar, äggkartonger, wellpapp och omslagspapper - alla förpackningar som är gjorda minst till hälften av papper. Plastkorkar sorterar du i plast och kuvert sorterar du i restavfallet.
Plastförpackningar
Hårda och mjuka plastförpackningar men inte plastprodukter som leksaker eller tandborstar. Förpackningarna ska vara tomma på innehåll men måste inte vara rena. Lämna förpackningarna lösa och inte i en påse, då underlättar du för eftersorteringen i återvinningen.
Metallförpackningar
Konservburkar, aluminiumfolie - folien på crème fraiche-burken också! -, tuber för till exempel tomatpuré, lock, kapsyler, helt tömda sprayburkar och metallburkar som innehållit färg eller lim - men bara om den är tom och torr. Metall som inte är förpackningar lämnar du som grovsopor på återvinningscentralen. Till exempel hållare från värmeljus, marschaller, bestick och plåthinkar.
Matavfall
Sådant som blivit kvar när du ätit eller lagat mat: matrester, skal från frukt, grönsaker, skaldjur och ägg, kaffesump, vissa tepåsar och måttligt med hushållspapper. Snus, tuggummi, aska och krukväxter är inte matavfall.
Restavfall
Sådant som inte går att sortera för att återvinna på annat sätt blir restavfall. Ibland kallas det också brännbart avfall.
År 2021 var ett rekordår. I Sverige lämnade vi närmre 553 000 ton förpackningar till återvinning. Så mycket har vi aldrig lyckats med förut. Men - för det finns ju tyvärr ett ”men” - en femtedel av det vi sorterade, sorterade vi fel. Och det blir ju över 110 000 ton förpackningar som vi lagt tid på att sortera men som råkat hamna fel. Typiskt. Det verkar som att vissa sopor är svårare än andra.
Vi har koll på material
Det verkar som att vi har koll på sopornas material, men tänker inte på om avfallet är en förpackning eller en produkt.
Plastleksaker är till exempel inte en plastförpackning och ska då inte sorteras som plastförpackning, utan som restavfall.
Ett gemensamt projekt i Norden ska hjälpa oss reda bland osäkerheterna.
Källa: sopor.nu
Sopor som
ofta hamnar fel
Chipspåsar
Godispåsar
Äggförpackningar
Mejeriförpackningar
Bärkassar
Sorteringshjälp
Ifall du är osäker på dina sopor, eller om det står ord mot ord i ditt hushåll: Sysav har en supersmart sökfunktion som hjälper dig ta reda på exakt vad som sorteras var.
110 000 ton förpackningar att sortera rätt, alltså. Nu gör vi det bara.
The good bag
Under 2023 kommer vi att uppdatera våra hyresgästers miljörum för att göra det lättare att hitta rätt i sorteringen. Vi kommer att skylta om med de nya symbolerna och informera om förändringen.
En helt ovanlig
matavfallspåse
Ungefär i samband med att turen för uppdatering kommer till ditt miljörum, kommer vi att dela ut en liten matavfallspåse till dig. I den hittar du information om uppdateringen ihop med tre grejer som ger upphov till några av våra mest svårsorterade sopor: chipspåse, tuggummi i blister och värmeljuskopp. Håll till goodo!
Så hanterar du ett
äckligt matavfall
En soppig, möglig matavfallspåse kan både lukta och kännas äcklig – då är det ju äckligt! Men misströsta inte. De här tipsen hjälper dig att övervinna äcklet så att du också kan skryta med att du visst sorterar och gör en viktig insats.
1
Tips 1: Dubbelpåsen
Använd dubbla matavfallspåsar. Då suger den inre påsen upp mycket av fukten och du gör fortfarande en god miljöinsats eftersom påsarna innehåller aktivt kol som hjälper nedbrytningsprocessen.
Tips 2: Den halvfulla påsen
Det här tipset är till dig som bor i ett litet hushåll, ett hushåll där det tar tid att fylla påsen eller om du slängt fisk, kött eller liknande som snabbt börjar lukta. Vänta inte tills påsen är full, släng den när den är halvfull!
2
3
Tips 3:Hushållpappershjälten
Lägg lite hushållspapper i botten på påsen. Det går också bra med tidningspapper eller delar av en oanvänd matavfallspåse. Pappret suger upp överflödig vätska så slipper du en del kladd. Matavfallet klarar en del papper, så även använt hushållspapper (till exempel efter du snutit dig) går bra att slänga i matavfallet för att varva med annat innehåll.
Tips 4: Släckt kalk
Det här är något av ett supertips till dig som vill ta matavfallet till nya höjder. Strö en liten mängd släckt kalk över matavfallet så försvinner lukten direkt! Släckt kalk finns att köpa på flera bygghandelsvaruhus.
4
Varför sortera matavfallet?
466 kilo som kan göra nytta
466 kilo per person i Sverige - så mycket hushållssopor slängde vi under 2020. Det vi slänger i restavfallet bränner vi en enda gång, men papper som återvinns kan användas sju gånger om och glas eller metall kan återvinnas hur många gånger som helst. Matavfallet som sorteras blir biogas till våra bussar eller biogödsel till odlingar. Det är mycket nytta vi inte vill gå miste om.
9% behöver bli fler
Bara nio procent av alla råvaror i världen återvinns varje år. För att vi ska kunna nå klimatmål och få en mer hållbar värld behöver vi öka den siffran och blir bättre på att sortera och återvinna de mineraler och metaller vi bryter och den biomassa vi skördar.
Sverige en medelmåtta i Europa
När man jämför hur mycket vi återanvänder och återvinner hamnar Sverige på plats 14 av 28 i Europa. Vi är bra på kommunal återvinning men vi ger upphov till mycket avfall, och här är det särskilt mängden matavfall som gör att vi inte når närmre toppen.
Hushållen kan göra skillnad
I Sverige står hushållen för cirka 75% av allt matavfall som slängs. Vad varje hushåll väljer att göra med sitt matavfall spelar alltså roll. Kan vi bör vi såklart minska vårt avfall, men sorterar vi matavfallet ser vi åtminstone till att det hamnar där det ska.
Illustrationer: Sysav
Peppa en pollinerare!
Mycket av vad vi äter kommer från blommande träd, buskar och grödor. För att bli frukt, grönsaker och bär behöver blommorna pollineras. Allra bäst på att pollinera är våra insekter: humlor, vildbin, fjärilar, blomflugor och olika typer av skalbaggar.
Ju fler arter vi har som hjälper till att pollinera, desto bättre chanser ger vi våra växter att fortsätta ge oss mat ifall en pollinerande art plötsligt skulle minska i antal.
Därför behöver vi peppa alla våra olika pollinerare!
Ekologen förklarar
Vad är biologisk mångfald?
Enkelt förklarat är det många arter. Det är också skillnader inom en art. Vi behöver olika storlekar på humlor och åldrar på träd.Varför behöver vi biologisk mångfald?
För att överleva! Utan våra pollinerare blir våra rapsblommor inte till raps.Minskar våra pollinerare?
Studier visar att fjärilsarterna har minskat med 45% i Kullaberg, det betyder inte att minskningen skett i hela Sverige. Men på 80-talet, då vi behövde tvätta vindrutan på bilen två gånger i veckan för att bli av med döda insekter, det behöver vi inte idag. Därför tror jag att insekter minskar över lag.Gör verkligen ett litet insektshotell skillnad?
Ett enda insektshotell gör ingen märkbar skillnad. Men om tjugo grannar har varsitt, så bidrar de till en större förändring.Se filmen med Ystads kommuns ekolog
Andrea Nowag
Bygg ett insektshotell
Den här sommaren kan Ystad komma att få upp till 12000 nya hem till insekter. Det är så många det blir totalt om alla som har balkong eller uteplats hos Ystadbostäder sätter ihop ett eget litet insektshotell. Det är många nya små hem för våra pollinerare att trivas i.
För att bygga ett insektshotell behöver du ihåliga träpinnar, ett starkt men ganska tunt rep, lite träull att täppa till ena änden på träpinnarna med och en stabil kruka att placera hotellet i. Sen ställer du krukan på en solig plats där det inte blåser alltför mycket.
Kika på vår film så visar vi hur du gör steg för steg.
Så här bygger du ett enkelt
insektshotell
Heja kranvattnet!
Ystads friska, kalkrika vatten är en ynnest att kunna tappa upp direkt ur kranen. Jämfört med flaskvatten är det över 250 gånger billigare, 300 gånger mer klimatsmart, vårt mest kvalitetskontrollerade livsmedel och alltid färskt.
Fimpa
flaskan
-också för
hälsan
Att dricka kranvatten istället för flaskvatten är inte bara mer hållbart, utan också ett mer kvalitetskontrollerat val av vatten. Ofta ställs det nämligen högre krav på hur mycket bakterier och salt som får finnas i kranvatten än i flaskvatten. I flaskvatten kan det förekomma natrium. Och fluoridjoner och därför ska man inte ge små barn flaskvatten.
VA-chefen svarar
Samhällsbyggnad, VA-enheten
Christina Molin
Varför ska man dricka kranvatten?
Kranvatten är vårt viktigaste livsmedel!Hur bra är Ystads kranvatten på en skala 1–10?
10 såklart! Kranvatten är vårt mest kontrollerade livsmedel. Kvaliteten är hög och uppfyller Livsmedelsverkets krav.Vad skiljer kranvatten från flaskvatten?
Det är billigare, bättre för miljön och godare att dricka kranvatten än att köpa på flaska. Att välja kranvatten är att göra miljön en stor tjänst eftersom kranvattnet alltid är lokalproducerat och distribueras i ledningar vilket är väldigt energisnålt. Flaskvatten kräver en förpackning, normalt i form av miljöbelastande plast, och transport med båt, bil, flyg eller tåg. Transporten av en liter förpackat vatten ger upphov till mer än tusen gånger större koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten.
Kolla när vår testpanel provar
kranvatten vs. flaskvatten
Vägra
plastpåsen!
Alla vet att det är bättre att bära hem sina varor i flergångskassar än plastkassar. Men alla vet också hur svårt det är att komma ihåg att ta med tygkassen till affären varje gång. Därför tog vi fram en grafiskt snygg och praktiskt användbar tygpåse som man inte vill glömma och skickade ut en till varje hushåll hos oss.
Vad vet du om plasten i vardagen? Testa dig mot våra påståenden!
Vägra
plastpåsen!
Alla vet att det är bättre att bära hem sina varor i flergångskassar än plastkassar. Men alla vet också hur svårt det är att komma ihåg att ta med tygkassen till affären varje gång. Därför tog vi fram en grafiskt snygg och praktiskt användbar tygpåse som man inte vill glömma och skickade ut en till varje hushåll hos oss.
Vad vet du om plasten i vardagen? Testa dig mot våra påståenden!
Testa dig själv eller en vän
Sant eller falskt?
1
I Sverige köper vi en bärplastpåse i veckan, alltså 52 påsar på ett år.
Falskt. Vi köper fler, hela 74 påsar på ett år.
2
Med nya priset på plastpåsar kan varje person i Sverige spara 400 kronor per år genom att ta med egen påse till affären.
Falskt. Du kan spara strax över 500 kronor på ett år, beräknat på genomsnittssvensken som köper 74 påsar.
3
Påsar gjorda av majs eller sockerrör bryts ner i naturen efter en tid.
Falskt. Påsar som är märkta biologiskt nedbrytbara behöver en särskild kompost för att kunna brytas ner, hamnar de i naturen bryts de inte ner.
4
Av de 280 miljoner ton plast som framställs varje år är 25 % avsett för engångsartiklar.
Falskt. Hela 40 %, alltså strax över 110 miljoner ton plast som tillverkas varje år används bara en enda gång.
5
Sett till hela jordklotet, så hamnar 8 miljoner ton plast i naturen varje år
Nästan sant! 8–13 miljoner ton plast hamnar i naturen varje år, globalt.
6
I Sverige använder vi 100 kg plast per person och år.
Falskt. I snitt använder en person i Sverige 130 kg plast på ett år.
Hur många påståenden klarade du?
Kolla här hur det gick för våra testpersoner!
Frågor?
Om du undrar något eller vill veta mer om våra klimatinitiativ är du alltid välkommen att maila oss på info@ystadbostader.se och ställa dina frågor. Följ också gärna Ystadbostäder på facebook så får du löpande information om våra aktuella aktiviteter.