Ystadbostäder
för en hållbar
framtid

Ystadbostäder
för en hållbar
framtid

Ingen kan göra allt, men vi på Ystadbostäder
kan göra en hel del ihop med våra hyresgäster.

Tillsammans med de 2000 hushåll som valt att bo med oss genomför vi olika aktiviteter för att underlätta en mer hållbar livsstil. Ystadbostäder är en del av Allmännyttans Klimatinitiativ och vår vision är ett boende där det är enkelt att leva hållbart i vardagen.

Så hanterar du ett
äckligt matavfall

En soppig, möglig matavfallspåse kan både lukta och kännas äcklig – då är det ju äckligt! Men misströsta inte. De här tipsen hjälper dig att övervinna äcklet så att du också kan skryta med att du visst sorterar och gör en viktig insats.

1

Tips 1: Dubbelpåsen

Använd dubbla matavfallspåsar. Då suger den inre påsen upp mycket av fukten och du gör fortfarande en god miljöinsats eftersom påsarna innehåller aktivt kol som hjälper nedbrytningsprocessen.

Tips 2: Den halvfulla påsen

Det här tipset är till dig som bor i ett litet hushåll, ett hushåll där det tar tid att fylla påsen eller om du slängt fisk, kött eller liknande som snabbt börjar lukta. Vänta inte tills påsen är full, släng den när den är halvfull!

2

3

Tips 3:Hushållpappershjälten

Lägg lite hushållspapper i botten på påsen. Det går också bra med tidningspapper eller delar av en oanvänd matavfallspåse. Pappret suger upp överflödig vätska så slipper du en del kladd. Matavfallet klarar en del papper, så även använt hushållspapper (till exempel efter du snutit dig) går bra att slänga i matavfallet för att varva med annat innehåll.

Tips 4: Släckt kalk

Det här är något av ett supertips till dig som vill ta matavfallet till nya höjder. Strö en liten mängd släckt kalk över matavfallet så försvinner lukten direkt! Släckt kalk finns att köpa på flera bygghandelsvaruhus.

4

Varför sortera matavfallet?

466 kilo som kan göra nytta

466 kilo per person i Sverige - så mycket hushållssopor slängde vi under 2020. Det vi slänger i restavfallet bränner vi en enda gång, men papper som återvinns kan användas sju gånger om och glas eller metall kan återvinnas hur många gånger som helst. Matavfallet som sorteras blir biogas till våra bussar eller biogödsel till odlingar. Det är mycket nytta vi inte vill gå miste om.

9% behöver bli fler

Bara nio procent av alla råvaror i världen återvinns varje år. För att vi ska kunna nå klimatmål och få en mer hållbar värld behöver vi öka den siffran och blir bättre på att sortera och återvinna de mineraler och metaller vi bryter och den biomassa vi skördar.

Sverige en medelmåtta i Europa

När man jämför hur mycket vi återanvänder och återvinner hamnar Sverige på plats 14 av 28 i Europa. Vi är bra på kommunal återvinning men vi ger upphov till mycket avfall, och här är det särskilt mängden matavfall som gör att vi inte når närmre toppen.

Hushållen kan göra skillnad

I Sverige står hushållen för cirka 75% av allt matavfall som slängs. Vad varje hushåll väljer att göra med sitt matavfall spelar alltså roll. Kan vi bör vi såklart minska vårt avfall, men sorterar vi matavfallet ser vi åtminstone till att det hamnar där det ska.

Illustrationer: Sysav

Illustrationer: Sysav

Peppa en pollinerare!

Mycket av vad vi äter kommer från blommande träd, buskar och grödor. För att bli frukt, grönsaker och bär behöver blommorna pollineras. Allra bäst på att pollinera är våra insekter: humlor, vildbin, fjärilar, blomflugor och olika typer av skalbaggar.

Ju fler arter vi har som hjälper till att pollinera, desto bättre chanser ger vi våra växter att fortsätta ge oss mat ifall en pollinerande art plötsligt skulle minska i antal.

Därför behöver vi peppa alla våra olika pollinerare!

Ekologen förklarar

Vad är biologisk mångfald?

Enkelt förklarat är det många arter. Det är också skillnader inom en art. Vi behöver olika storlekar på humlor och åldrar på träd.

Varför behöver vi biologisk mångfald?

För att överleva! Utan våra pollinerare blir våra rapsblommor inte till raps.

Minskar våra pollinerare?

Studier visar att fjärilsarterna har minskat med 45% i Kullaberg, det betyder inte att minskningen skett i hela Sverige. Men på 80-talet, då vi behövde tvätta vindrutan på bilen två gånger i veckan för att bli av med döda insekter, det behöver vi inte idag. Därför tror jag att insekter minskar över lag.

Gör verkligen ett litet insektshotell skillnad?

Ett enda insektshotell gör ingen märkbar skillnad. Men om tjugo grannar har varsitt, så bidrar de till en större förändring.

Se filmen med Ystads kommuns ekolog

Andrea Nowag

Bygg ett insektshotell

Den här sommaren kan Ystad komma att få upp till 12000 nya hem till insekter. Det är så många det blir totalt om alla som har balkong eller uteplats hos Ystadbostäder sätter ihop ett eget litet insektshotell. Det är många nya små hem för våra pollinerare att trivas i.

För att bygga ett insektshotell behöver du ihåliga träpinnar, ett starkt men ganska tunt rep, lite träull att täppa till ena änden på träpinnarna med och en stabil kruka att placera hotellet i. Sen ställer du krukan på en solig plats där det inte blåser alltför mycket.

Kika på vår film så visar vi hur du gör steg för steg.

Så här bygger du ett enkelt

insektshotell

Heja kranvattnet!

Ystads friska, kalkrika vatten är en ynnest att kunna tappa upp direkt ur kranen. Jämfört med flaskvatten är det över 250 gånger billigare, 300 gånger mer klimatsmart, vårt mest kvalitetskontrollerade livsmedel och alltid färskt.

Fimpa
flaskan
-också för
hälsan

Att dricka kranvatten istället för flaskvatten är inte bara mer hållbart, utan också ett mer kvalitetskontrollerat val av vatten. Ofta ställs det nämligen högre krav på hur mycket bakterier och salt som får finnas i kranvatten än i flaskvatten. I flaskvatten kan det förekomma natrium. Och fluoridjoner och därför ska man inte ge små barn flaskvatten.

VA-chefen svarar

Samhällsbyggnad, VA-enheten

Christina Molin

Varför ska man dricka kranvatten?

Kranvatten är vårt viktigaste livsmedel!

Hur bra är Ystads kranvatten på en skala 1–10?

10 såklart! Kranvatten är vårt mest kontrollerade livsmedel. Kvaliteten är hög och uppfyller Livsmedelsverkets krav.

Vad skiljer kranvatten från flaskvatten?

Det är billigare, bättre för miljön och godare att dricka kranvatten än att köpa på flaska. Att välja kranvatten är att göra miljön en stor tjänst eftersom kranvattnet alltid är lokalproducerat och distribueras i ledningar vilket är väldigt energisnålt. Flaskvatten kräver en förpackning, normalt i form av miljöbelastande plast, och transport med båt, bil, flyg eller tåg. Transporten av en liter förpackat vatten ger upphov till mer än tusen gånger större koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten.

Kolla när vår testpanel provar

kranvatten vs. flaskvatten

Vägra
plastpåsen!

Alla vet att det är bättre att bära hem sina varor i flergångskassar än plastkassar. Men alla vet också hur svårt det är att komma ihåg att ta med tygkassen till affären varje gång. Därför tog vi fram en grafiskt snygg och praktiskt användbar tygpåse som man inte vill glömma och skickade ut en till varje hushåll hos oss.

Vad vet du om plasten i vardagen? Testa dig mot våra påståenden!

Vägra
plastpåsen!

Alla vet att det är bättre att bära hem sina varor i flergångskassar än plastkassar. Men alla vet också hur svårt det är att komma ihåg att ta med tygkassen till affären varje gång. Därför tog vi fram en grafiskt snygg och praktiskt användbar tygpåse som man inte vill glömma och skickade ut en till varje hushåll hos oss.

Vad vet du om plasten i vardagen? Testa dig mot våra påståenden!

Sant eller falskt?

1

I Sverige köper vi en bärplastpåse i veckan, alltså 52 påsar på ett år.

Falskt. Vi köper fler, hela 74 påsar på ett år.

2

Med nya priset på plastpåsar kan varje person i Sverige spara 400 kronor per år genom att ta med egen påse till affären.

Falskt. Du kan spara strax över 500 kronor på ett år, beräknat på genomsnittssvensken som köper 74 påsar.

3

Påsar gjorda av majs eller sockerrör bryts ner i naturen efter en tid.

Falskt. Påsar som är märkta biologiskt nedbrytbara behöver en särskild kompost för att kunna brytas ner, hamnar de i naturen bryts de inte ner.

4

Av de 280 miljoner ton plast som framställs varje år är 25 % avsett för engångsartiklar.

Falskt. Hela 40 %, alltså strax över 110 miljoner ton plast som tillverkas varje år används bara en enda gång.

5

Sett till hela jordklotet, så hamnar 8 miljoner ton plast i naturen varje år

Nästan sant! 8–13 miljoner ton plast hamnar i naturen varje år, globalt.

6

I Sverige använder vi 100 kg plast per person och år.

Falskt. I snitt använder en person i Sverige 130 kg plast på ett år.

Hur många påståenden klarade du?

Kolla här hur det gick för våra testpersoner!

Frågor?

Om du undrar något eller vill veta mer om våra klimatinitiativ är du alltid välkommen att maila oss på info@ystadbostader.se och ställa dina frågor. Följ också gärna Ystadbostäder på facebook så får du löpande information om våra aktuella aktiviteter.